Idag
Det är så konstigt. Hon ligger där och sover i min säng, hon tar upp hela min plats och min tid. Hur kom hon dit, varför förtjänar hon att vara där?
Jag vet svaret på dom frågorna, även om dom är jobbiga för mig att svara på så vet jag varför. Den eviga frågan varför är besvarad. Hon besvarar den när hon ler mot mig på morgonen när vi vaknar, när hon kräver min närvaro närvaro när vi sover. Det är då hon besvarar frågorna.
Hon är. Fan.
Filed under: Vardagsäventyr | Leave a Comment
Men varför…?
Hon är snygg.
Hennes syster är nästan snyggare.
När dom frågar om jag inte ska följa med dom hem tackar jag nej.
Varför då undrar jag nu när jag sitter ensam i min soffa…
Filed under: Bagaren | 2 Comments
Ett skrik i natten
Jag har aldrig hört honom skrika så tidigare. Direkt sätter jag mig klarvaken upp i sängen, håren på mina underarmar står rakt ut, hans fötter springer med panik in till mig i mitt mörka sovrum. Han skriker och tårarna sprutar ur ögonen på honom.
Skakandes sätter han sig i mitt knä, jag vaggar honom fram och tillbaka, med tårar i ögonen frågar han om han får sova i min säng i natt. Jag bäddar ner honom under täcket och känner hur han somnar om skakandes i min famn. Jag frågar vad han har drömt, han säger att han inte vill berätta för då kommer han att drömma om det igen.
-Det var bara en dröm min vän, inte verkligheten…
-Jag vet pappa…
Filed under: Sonen | 4 Comments
Ska det vara så här?
Han sover gott i sin säng.
Hon sover gott i min säng.
Själv sitter jag på balkongen igen, med mitt glas. Ensam med doften av staden krypandes in på mig, in under min hud, in genom mina naglar.
Om en månad lämnar jag återigen staden. För gud vet vilken gång i år. Jag orkar bara inte mer, jag ger mig själv ännu en vecka som den vackra bohemen.
Nedan för mig på gatan ser jag hur ännu en onykter man är ute och rastar sin hund. Hur han står och stampar, och väntar på att hunden ska bli klar så han får gå hem till ännu en öl framför TV:n.
Mitt liv däremot, det ligger där inne och sover.
Är det det här som är mitt liv?
Filed under: Känslointryck | 2 Comments
Väx upp för fan
Vad är det med vissa små flickor som tror att världen cirkulerar runt dom? Att alla handlingar som sker, som man utför på något sätt är relaterat till dom som personer.
Ni vet den där jobbiga vännen som alltid ringer en gång för mycket när man inte vill annat än stå kvar i duschen och njuta lite extra. Eller den där jävla snoozen på väckarklockan på morgonen.
Lika irriterande är det med människor som alltid tar allting personligt.
Du svarade inte när jag ringde igår, hatar du mig, jag trodde något hade hänt?
Jag orkade fan inte, ville sitta på balkongen, läsa min bok och dricka min whisky. Suck it up. Det hade inget med dig och göra.
Väx upp för fan.
Filed under: Känslointryck | 1 Comment
Rambling notes of a drunkard 